ALVER

När det kommer till alver i Edea, är det svårt att skriva om alla alver som en och samma ras på grund av hur pass mycket de olika alvraserna skiljer sig från varandra. I stort sett de enda egenskaperna som alla alver har gemensamt är deras spetsiga öron och att de inte kan dö av hög ålder.

Innehåll på sidan

Skogsalver

Mörkeralver

Off-info - Sminkkrav

Zoner/Sidor på plats

Skogsalver

Skogsalver är en undergrupp av alver som traditionellt lever i större harmoni med sin omgivning än vad människor i allmänhet gör. Deras marker är sällan uppodlade monokulturer (dvs stora fält där en enda gröda odlas och all annan växtlighet tas bort) utan vanligen blandade odlingsområden. Det kan för ett otränat öga vara svårt att se när man kommer in på skogsalvers marker, men det kan vara så att vanliga träd övergår till fruktträd av olika slag, med grönsaksodlingar och spannmålsplanteringar vackert införlivade i vad som ser ut att vara orörd vildmark. Skogsalver som folkslag upplevs ofta vara lugna, tålmodiga och visa, och deras samhällsstruktur speglar det faktum att en skogsalv naturligt kan leva tills den är 600-700 år gammal (spelade roller får inte börja med en högre ålder än 350 år!). Deras samhällen kännetecknas vanligen av jämlikhet (särskilt mellan kön) och en mer avslappnad attityd gentemot alver i maktpositioner - ledare väljs nästan alltid, det är normalt att makthavare väljs på grundval av förmåga och fallenhet (meritokrati). Det är vanligt att skogsalver i sina beslut tar med det som är bäst för den grupp de tillhör, och det finns ofta en strävan efter att göra det som är bäst för helheten. De flesta skogsalver är inte i grunden aggressiva, något som återspeglas i att deras domäner sällan anfaller omkringliggande riken utan hellre använder försvarsstrategier med olika varianter av gerillakrigföring och bakhållsstrategier för att försvara sig mot utifrån kommande hot. Det finns dock undantag.

Skogsalver överlag har bättre tolerans vad gäller mat och dryck, det skämtas ibland om att en skogsalv skulle kunna dricka smutsigt dikesvatten utan att bli magsjuk. Det är inte en sådan markant skillnad att de tål direkt giftiga saker, men de tål mer än en vanlig människa.

Alviska barn utvecklas i samma takt som människobarn, först i vuxen ålder börjar det fysiska åldrandet sakta ned. Det händer också att de typiskt spetsiga öronen framträder mer tydligt först efter ett par år.

Samhällen med (för kampanjen) tematiska inriktningar

I Hedera finns det sex stycken separata skogsalviska riken kopplade till geografiska områden som alla har sin egen unika kultur och samhällsstruktur. Varje rike har en större ort som kan kallas huvudstad (även om en människa skulle uppfatta den mer som en ovanligt stor och välkonstruerad by) som ofta men inte alltid gett namn åt folket och/eller deras härskare. Utspridda i de respektive rikenas områden finns fler byar och bosättningar, somliga stora nog att räknas som faktiska städer. Att tillhöra ett rike kan liknas vid nationalitet eller att vara del av/ tjäna ett adelshus. De sex rikena är Mancëar (örike i nordväst, temat är “sjöfart och handel över havet”), Celumár (ligger i norr intill Blodfloden, temat är “flodhem”), Ceminassë (ligger på en stor ö i Dimsjön, temat är “isolationistiska och religiösa”), Imírilië (ligger i Rödbergen i öster, temat är “hårdföra kriminella”), Olassilomië (ligger i den enorma Kirmêlskogen i sydöst, temat är “dold bland löven”) och slutligen Palyanórië (ligger i sydöst, temat är “halvnomadiska ryttaralver på slätterna”). I flikerna här nedan beskrivs de sex olika rikena mer ingående.

Utanför Tyrias kust ligger öriket Mancëar, en nation av skeppsfarare och handlare (elaka tungor hävdar att de alla är pirater). Staden Mancëar som gett upphov till rikets namn, är en naturlig djuphamn som under många århundraden förbättrats och byggts ut tills staden idag är en stor hamnstad med en ständig ström av skepp som anländer, lossar eller lastar, och avseglar. Själva benämner invånarna gärna sitt rike som “Porten till Hedera” (något som folk från tyriska Ytterhamn gärna käbblar med dem om).

Alver från Mancëa kallas för “Mancossë” (“det köpslående folket”), och de känns ofta igen på sina färggranna gördlar, gehäng, skärp eller prydnadsband i bälte (ofta har alla i en skeppsbesättning likadana) och sin förkärlek för fina hattar med prydnadsfjädrar i.

Stadens heraldiska emblem är ett fyrtorn.

Härskarna i Mancëar benämns

Mancassion (“son av Mancëar”)

Mancassiel (“dotter av Mancëar”)

Mancëars heraldiska emblem är ett fyrtorn.

Mancëar exporterar Skepp, Hyrsvärd, Bryggeriprodukter och Salt. Importen består i stort av timmer och spannmål. Särskilt den starka spritdrycken “Dödskalle” är populär.

Den lokala kulturen i Mancë har ganska många influenser från omkringliggande mänskliga kulturer (tex hattarna), och staden i sig är ett välkänt tillhåll för rebeller, nytänkare, poeter, författare, gycklare, musiker och konstnärer. Staden är också ökänd för att vara ett tillhåll för smugglare och pirater, eftersom styret inte är särskilt nogräknat med varors ursprung eller dokumentation.

På de stora slätterna söder om Kirmêlskogen ligger Palyanórië, de vida viddernas land. Befolkningen är halvnomadisk och flyttar med sina hästar och boskapshjordar mellan olika läger beroende på vilken årstid det är. Bostäderna utgörs vanligen av flyttbara runda tält av skinn. Det finns en plats där folket samlas för att idka handel, hålla viktiga rådslag och fira viktiga högtider. I det området finns också rikets spannmålsodlingar, och en viss del av folket bor kvar i närheten under hela året. Det är ett märkligt veteliknande sädesslag som odlad, och bröd bakat på mjölet sägs vara fantastiskt gott. Det händer att folket utför räder mot grannriken eller handelskaravaner som passerar genom regionen, och det finns en ömsesidig respekt gentemot Grimmersmarks ryttarfolk.

Alver från Palyanórië kallas för Palyanossë - “de vida viddernas folk”.

Palyanóriës heraldiska emblem är två sädesstrån med ax.

Palyanóriës härskare benämns

Laivarna (“växtbeskyddare”, den som skyddar odlingarna)

Lámevarna (“flockbeskyddare”, den som skyddar boskapen och hästarna)

Palyanórië exporterar Boskap, Hästar, Hyrsvärd och Textilier (mest ylle), och importerar Metaller, Salt och Kryddor.

Vid Blodfloden ligger ett av Hederas större handelscentra, staden Celumár med ett antal omkringliggande byar (varav många ligger ute i träskmarkerna i floddeltat). I Celumár samlas många folk och kulturer, så riket är något av en kulturell smältdegel. Acceptansen för andra folk, deras seder och egenheter, är stor i Celumár. Handeln med varor som kommer från Ytterhamn i Tyria är stor, och Celunossë fraktar många varor ut till kusten och säljer dem där. En ovanlig sak som används flitigt i och kring Celumár, är vattenhjul - de importerar spannmål och mal till mjöl, men vattenhjulen driver även blåsbälgar till smedjor och glasverk.

Stadens heraldiska emblem är en röd flod.

Celumár exporterar Glas, Keramik, Skaldjur och Hantverk. Importen består mestadels av Spannmål och Kryddor.

Härskarna i Celumár benämns

Celumárion (“son av Celumár”)

Celumáriel (“dotter av Celumár”)

Den märkliga staden Ceminassë ligger omkring ett gigantiskt träd som kallas Aistornë, och trädet är centrum för en ganska (med alvers mått mätt) extrem religionsyttring. Riket ligger på en ö i den stora Dimsjön, ett vatten där dimman alltid ligger tung och tät och det finns förrädiska rev som gett upphov till ett antal skeppsvrak omkring ön. Det är få utomstående som släpps in i staden kring trädet, och det som är välkänt är att öns invånare upplevs som märkliga. De har en andlig glöd och en underliggande fanatism kopplat till Aistornë som manifestation av Jordens väg Cementië. Men de håller detaljerna hemliga, en mysteriereligion med hemliga riter. Många som kommer från Ceminassë har med sig en märklig dryck de ser som närmast helig, något slags utspädd sav eller sirap från det heliga trädet, och varje dag tar de en klunk av drycken.

Alver från Ceminassë kallas Aistandur (“det heliga Trädets tjänare”).

Rikets heraldiska symbol är ett träd.

Härskarna i Ceminassë benämns

Aistornion (“son av det Heliga trädet”)

Aistorniel (“dotter av det Heliga trädet”)

Ceminassë exporterar Textilhantverk, Böcker och fint Papper, samt Bläck av yppersta kvalitet. De importerar Timmer, Spannmål och Färger (särskilt pigment för textilfärgning och till bläcktillverkningen).

Staden Imírilië är belägen på sydsidan av de mäktiga Rödbergen, och är delvis insprängd i själva bergen på ett vis som skogsalvers bosättningar normalt inte är. Det sägs att staden efter Nattens Krig fick ett stort befolkningstillskott av alver som stod på Mörkrets sida och ville ta sig långt från de andra rikenas folk. Självklart är inte alla som bor i Imírilië opålitliga eller illasinnade, men staden har dåligt rykte och dess invånare likaså. Det staden har är gruvor som gör att staden har många skickliga smeder. Riket är ett av ytterst få där magiker inte är öppet hatade och fruktade. Det lär också finnas en stadsdel som domineras av mörkeralver.

Alver från Imírilië kallas för Mirwanyë - “det dyrbara folket”.

Rikets heraldiska emblem är en stiliserad juvel.

Härskarna i Imírilië benämns

Haldamir (“dold juvel”)

Mírëntári (“juvelhärskarinna”)

Imírilië exporterar Rustningar, Vapen, Smycken och Metaller, och importerar i huvudsak Spannmål, Timmer och Boskap.

Detta rike är beläget djupt inne i den enorma Kirmêlskogen, och har varit en hemvist för skogsalver sedan långt innan denna tidsålder. Rikets folk värdesätter det som är praktiskt och funktionellt, och ses av andra som handlingskraftiga och utpräglat pragmatiska. Under Nattens Krig höll sig rikets invånare på det stora hela, och därför drabbade konflikten inte riket i någon större utsträckning. Staden Olassilomië är vidsträckt och formad av tålmodigt vägledda träd och andra växter så att ett nätverk av fint utformade naturliga bostäder växt fram. Spannmål odlas i liten utsträckning, men fruktträd är vanliga i närheten av alvernas boningar. Jakt och fiske från skogens många tjärnar kompletteras med rötter, bär och nötter.

Alver från Olassilomië kallas för Lominossë - “det gömda folket”.

Olassilomiës heraldiska emblem är ett löv.

Härskarna i Olassilomië benämns

Olassindur (“lövens tjänare”)

Olassriel (“mö krönt av löv”)

Riket exporterar Skinn och hudar, Vapen (pilbågar), Hyrsvärd (bågskyttar) och Hantverk (trä och läder), och importerar Metall, Vapen och Salt.

Religion & Filosofier

Skogsalvisk religion och livsfilosofi är oftast var alvs ensak och olika grenar och inriktningar ligger sällan i strid med varandra, även om det förekommer. Alla grundläggande livsvägar brukar finnas representerade i en normalstor stad eller bosättning, även om olika vägar är olika populära på olika platser. Trossystemet utgörs sammanfattningsvis av fyra huvudsakliga livsvägar och åtta underliggande livsfilosofier.

Skogsalvernas syn på gudarna och den gudomliga sfären, är att de är väl medvetna att det finns gudomliga väsen men deras syn på dem är att de är icke-personifierade krafter som utgör grunden för Skapelsen. Skogsalver dyrkar inte gudarna direkt, och har inget egentligt prästerskap.

Skogsalvers andliga strävan handlar om “Sérë” - att vara i balans. Det som det skogsalviska folket kallar för livsvägar (mer om dessa längre ner) kan ses som olika strategier för hur livet ska levas för att nå detta mål. Det vanligaste är att alver som följer denna livsfilosofi växlar mellan olika livsvägar och dess olika aspekter eller ser till flera vägar samtidigt beroende på dess livssituation. I mer ovanliga fall och ofta för en önskan om egen, djupare förståelse, att kunna vara stöd och hjälp till andra eller båda, kan vissa välja att istället viga stora delar av sina långa liv till att fördjupa sig i en livsväg i taget - något som av andra ses på med djup respekt då det innebär att de försätter sig själva i obalans för ett beundransvärt mål och/eller för andras skull.

Skulle en skogsalv gå igenom något traumatiskt eller utveckla en ohälsosam fanatisk fixering kan det även hända att de "fastnar" i en livsväg utan förmågan eller förståelsen till att lämna den när de har uppnått balans.

I strävan efter “Sérë” - balans, läggs inga värderingar vid ljus och mörker där det ena är "ont" och det andra "gott". På samma sätt som dag och datt är olika men ett i sin essens, ses ljus och mörker, ordning och kaos, ont och gott, glädje och sorg osv. som två sidor av samma mynt, där du inte kan ha det ena utan det andra. Med detta sagt finns det ändå vissa vägar som är starkare förknippade med de "ljusa", respektive de "mörkar" aspekterna av livet, även om alla vägar kan och bör innefatta både ljus och mörker.

Cala

Ljus

Sérë

Balans

Morë

Mörker

Nárë - Flammans väg

Eldens element är kopplat till guden Saia, och begreppen Krig, strategi och förhandlingar kopplas till denna väg. Elden har den inneboende hetta som krävs för att vilja lyckas i kamp mot motsättningar av olika slag.

Túrënár - Segerns flamma

Den som följer denna väg har ofta en utåtriktad energi, stark och kännbar. Snabbhet i ord och handling, en större benägenhet att tolka situationer som konflikter. Anhängarna respekteras ofta för sin dådkraft och för att de är snabba att försvara sina fränder vid yttre hot

Sanwënár - Tankens flamma

De som följer denna väg ser värdet i handling och dådkraft, men väljer ofta att tolka motsättningar som en utmaning för tanken mer än hjärtat. Det ses som viktigt att agera, men våld eller konflikt undviks helst.

Cementië - Jordens väg

Jordens element är kopplat till guden Truga, och begreppen civilisation, ledarskap, äktenskap, vänskap, handel och solen. Jorden är alla samhällens grund, det som gör gemenskap och framgång möjliga.

Cemelmë - Jordens kärlek

De som följer denna väg uppfattas ofta som fredliga och i harmoni med naturen omkring dem. De vårdar livet och värderar andras välmående högt.

Cemheren - Den ledsagande jorden

Gemenskap, samhällen, organisationer och välstånd handlar om att vägleda rätt krafter till lägen där de frodas och skapar mervärde. De som följer denna väg vill ofta hjälpa andra att lyckas nå goda beslut och en positiv utveckling.

Nenrávë - Det vilda vattnets väg

Vattnets element är kopplat till guden Kasa och det vilda, men också djur, skogsväsen, passion, vildmark, väder och månen. Vatten är svårfångat, det otämjda och ibland också det fördolda som dväljs i djupet av livet.

Luimë - Högvatten och fors

De som vandrar denna väg bejakar sin vilda sida, sin passion och sina drifter. Livet är till för att levas!

Nanwë - Lågvatten och dolda djup

Det okända och ofta skrämmande, mörk passion och farliga idéer som kan bryta ny mark. Hemligheter och handlingar utförda i lönndom.

Wailë - Vindens väg

Luftens element är kopplat till guden Kea, som styr över födelse och död, fertilitet och havandeskap. Luften har ingen början och inget slut, den syns inte men vidrör allt levande.

Calavëa - den Ljusa vinden

De som följer denna väg månar ofta om havande kvinnor och varelsers förmåga att föröka sig. De ser liv och död som delar av det naturliga kretsloppet, men fokuserar på de krafter och idéer som får liv att spira och vill gärna att det som tidigare sågs som obrukbart eller värdelöst ska ges ny meningsfullhet så att livskraften kan sippra in även där.

Morivëa - den Mörka vinden

Döden är den naturliga följden av livet, och inget som ska fruktas. De som följer denna väg respekteras (och fruktas också ofta) för att de tar på sig bördan av att hjälpa andra nå avslut där de fastnat i sina tankar, i sitt liv eller i sin utveckling. De kan vara vännen som ger dig en knuff bort från döda tankar, men också en dolk i ryggen på en varelse som behöver dö.

Mörkeralver

Mörkeralver, eller Morequendi som de kallar sig själva, valde en annan väg än skogsalverna efter den förra tidsålderns slut. De blev mer noga med territorium, resurskontroll och strävade efter militär styrka. De grundade flera städer och riken, men det minst slutna av dem är också det mest kända mörkeralvsriket i nordvästra Hedera - Óredakil.

Det är med stolthet de kallar sig för Morequendi, det mörker som avses är “tak över huvudet och rök från arbetande smedjor”, dvs namnet kommer av att de är de främsta samhällsbyggarna av alla alver (anser de själva).

Kulturen är utpräglat militariserad såtillvida att de nästan alltid är beväpnade och tänker på sitt försvar och sin säkerhet. Samtidigt värderar de högt förmågan att göra det situationen kräver utan att tveka eller låta hjärtats vekhet hindra dem. Det mörkeralverna själva ser som självdisciplin och självkontroll, ser andra ofta som kallsinnig grymhet. De som är svaga och försvarslösa behöver starka ledare och beskyddare, och därför ser mörkeralver inga problem med att hålla andra folkslag som livegna eller slavar.

Mörkeralvers samhällen utpräglas av starka försvarsverk och väldrillade försvarare. Utomstående släpps sällan in annat än för handel och diplomati. Därför har mörkeralver också full respekt för Tyrias isolationism.

Mörkeralver ser sig själva som djupt passionerade varelser med stor självbehärskning utåt. Vackert hantverk, poesi och vårdat språk värderar de högt, medan alla tecken på bristande kontroll, behärskning eller fattning ses som ett socialt misslyckande. Om en mörkeralv vill visa starka känslor, försöker de ändå göra det på ett behärskat sätt. De ser känslor som något naturligt, och bejakar sitt inre känsloliv men de tyglar sin fasad utåt.

Att se en mörkeralv gråta eller njuta innebär den antingen tappat fattningen, eller litar på den som ser känsloyttringen.

I krig är mörkeralver vanligen brutala och grymma när de vill uppnå ett givet mål, de menar att om en situation går så långt att vapen dras är det hög tid att agera kraftfullt och beslutsamt. De ser nyktert och pragmatiskt på problem, och letar genomförbara lösningar hellre än drömmer om mirakulösa hjältesagor.

Hierarkin i Óredakil är någorlunda lik den i Tyria. Titlar ärvs av äldsta barnet.

Högst i rang är Fursten (“Heruon”, “den store härskaren”).

Under Fursten finns tre Beskyddare (“Veryandir”).

Under varje Beskyddare finns tre Upphöjda (“Itárair”), dvs totalt nio stycken.

Under de Upphöjda finns de Modiga (“Iveryar”), tre för varje Upphöjd.

Slutligen så finns ett antal personer som motsvarar människornas adel (jämförbara med Friherres nivå), personer som styr över en by eller en del av en stad. Dessa benämns “Imynia” (“är först”).

Órdeakil exporterar Metaller, Vapen, Rustningar, Smycken och Sten, och importerar mestadels Spannmål, Timmer och Boskap.

“Maltandil” är utsända handlare, vars uppdrag är att ingå handelsavtal med andra riken för att säkra rikets välstånd. Ofta har de med sig lejdebrev där de bemyndigas sluta avtal kring resurser, vanligen handlar det om att byta stål och metallsmide eller byggsten mot spannmål, timmer och boskap.

Off-info - Smink

Skogsalver

Krav på alvöron och kläder i naturens färger*

Sådant som exempelvis alvpannband, naturinspirerade element och detaljer såsom blommor, blad, trädrötter, texturer som påminner om mossa eller bark, läderrustning och "alviga" vapen uppmuntras starkt men är inte krav.

*Kan innefatta mer än bara grönt och brunt i olika nyanser - så länge det står ut från mörkeralvernas mörka och demoniska stil kan färgalternativ vara inspirerade av exempelvis vatten, höst, vinter eller blommor.

Mörkeralver

Krav på alvöron och genomgående svarta och mörka kläder.

Smink för att se blekare ut är valfritt men inte krav.

Sådant som exempelvis "mörkeralviska"/ominösa huvudbonader, alvpannband eller andra smycken, rustningar och vapen uppmuntras starkt men är inte krav.

Zoner/Sidor på plats

Baserat på fiktionen är lajvområdet på plats uppdelat i följande zoner/sidor -

Vakadal (Tyria) - för endast mänskliga roller
Timre - för endast mänskliga roller, samt skogsalver och naturväsen som kan leva tillsammans med sagda människor
Skogen - för alla raser och övriga roller.
Offen - för alla som inte bor in.
Värdshusängen - reserverad för Värdshuset, arr och funktionärers läger.

Anmäler du dig som skogsalv på Edea får du alltså följande två alternativ i anmälningsformuläret -

Att vara en del av Timre* vilket innebär att du bara får ha ditt läger i antingen Timre eller Offen
Att vara en del av Skogen vilket innebär att du bara får ha ditt läger i Skogen eller Offen.

Anmäler du dig som mörkeralv på Edea kan du då bara vara en del av Skogen, vilket innebär att du bara får ha ditt läger i antingen Skogen eller Offen.

*För deltagare som är intresserade av att spela skogsalv och invånare med människor (och eventuellt naturväsen) i Timre, är det viktigt att läsa om byns bakgrund och samhällsstruktur på sidan Människor i förberedelse för anmälan. Där finner du även informationen du behöver om du är intresserad av att spela ledare, politiska intriger och maktspel i Timre.

ALVER

Innehåll på sidan

Värdshusängen

Vakadal

Timre

Offen

Skogen